måndag 5 februari 2018

Hemma från lyckat rehab på Vidarkliniken



Vidarklinikens entré i Ytterjärna

 

Efter att ha tillbringat 12 dagar utan telefon, dator, internet, radio och TV kom jag tillbaka till civilisationen med 599 olästa mejl. Det mesta skräp förstås, men jag måste ju göra en snabbkoll på allt.
 
Vidarkliniken var definitivt värt en resa. Oh, vad jag haft det bra!
Jag ingick i "Onkogruppen" på sex härliga personer. Vi har pratat, skrattat mycket och fällt en och annan tår.
Det var inte så många individuella behandlingar och terapier, utan det mesta gjordes i grupp så vi hann komma varann riktigt nära. Alla har ju något i bagaget att dela med sig av.
 
Frukost klockan 8. Dessförinnan hade jag då fått Iscador varannan dag, duschat och qigongat.
Första dagen hade jag inskrivningssamtal med duktige läkaren Sven som gjorde en lätt undersökning. Han tyckte inte att det lät som jag hade så mycket vatten i lungorna, dessutom trodde han att vi skulle få ordning på tarmen. Ett önsketänkande, men det lät ju bra.
 
Klockan 9 började aktiviteterna.
Det var t ex Eurytmi med entusiastiske Markus, passionerad eurytmilärare.
Det påminner om Qigong, total närvaro i kroppen, som stärker hållning, rörelse och balans. Jag kan höra Markus röst när han leder oss "Mitt jag bär mig, mitt jag håller mig, mitt jag skyddar mig, mitt jag värjer mig".
 
Vi hade två härliga sjukgymnaster. Med Gunilla tittade vi på enkla vardagsrörelser, hur vi reser oss, stärker de inre musklerna osv. samt stavgång. Jag var lite orolig för mitt flås och visst sinkade jag gruppen en aning, men jag hängde med! Vi fick också besöka Gunillas vackra hem som hon låtit bygga om från ett sädesmagasin. Så genomtänkt, harmoniskt, bekvämt och läckert. Allt i naturmaterial som väl smälte in i omgivningen.
 

Med inspirerande Natalia pratade vi om lymfödem och eftersom hon också är Feldenkraisterapeut fick vi tips på hur man ligger för att avlasta ryggen eller område i kroppen som värker mm.
 
Vi hade målningsterapi med fina Cecilia som talade klingande dalmål, som jag tycker så mycket om.
Jag hade lite skräck inför målningen. Det är absolut min sämsta gren. Men hon och gruppen var så tillåtande. Vi skulle måla utifrån känsla, låta färg och form ta plats på papperet utan något krav på realism. Min rädsla för att måla avtog.
 
Vi hade även föreläsningar om egenvård och antroposofiska botemedel. Allt är hämtat från växter och örter. Det tilltalar mig mycket.
 
Med en underbar psykolog, Lotta, hade vi mindfullnes. Otroligt bra övningar och meditation. Hon kunde läsa av oss perfekt, var erfaren och vi fullkomligt älskade henne allihop.
 
Efter varje lunch, fick vi omslag som antingen stärker levern eller njurarna, allt efter behov. Att ligga efter maten inpackad med värme var så läkande. Magen fick hjälp att smälta maten i lugn och ro och jag somnade så gott som alltid.
 
På kvällarna fick vi underbenen och fötterna insmorda med lavendelolja. Mmm...
På helgen gjorde vi egna fotbad. Våra sköterskor var faktiskt lediga ibland. Men det fanns alltid sjukvårdspersonal i huset dygnet runt.
 
Maten var övervägande vegetarisk, ekologisk, nyttig och god. Så härligt att bara gå ner och ta för sig från buffén. Jag hann aldrig bli hungrig en enda gång.
 
På kvällarna fortsatte vi i gruppen att prata i dagrummet, med en kopp te och brasa. Det blev dock tidiga kvällar. Vi var alla lite trötta.
 
Det enda smolket var dräneringsarbeten som pågick runt huset från klockan 7 på morgonen. Det var inte bara oljud och avgaser utan det blev väldigt geggigt när man skulle ta sig från huset. Men bara en bit därifrån fick man lön för mödan. Kliniken ligger i en mycket vackert och rofylld miljö. Alla mänskor man möter hälsar glatt och stannar gärna och pratar och visar vägen.
 
Jag upptäckte, när jag kollade mina foton, att jag inte tagit några bilder inomhus. Det beror säkert på att mobiler inte var tillåtna och kameran hade jag förstås inte heller med mig till aktiviteterna. Hela huset pyser över av rofylld atmosfär, färger, former, allt är så genomtänkt in i minsta detalj.
 


Erik Asmussen, dansk arkitekt, och hans medarbetare i samarbete med Arne Klingborg och färgsättaren Fritz Fuchs har arbetat fram denna säregna arkitektur. Genom organiska former, naturliga material, ljus och färger har den här unika miljön skapats. Varje hus är ett konstverk i sig



Bilder från mina promenader:


Almandinen, numera förskola
 




Det mäktiga kulturhuset med sin berömda konsertsal.
Dessvärre missade jag konserten som några andra gick på. Jag var helt enkelt för trött.







Den trevliga butiken Robygge.
En "giftshop" som bara hade det allra bästa.






På väg till Nibble gård


Nibble handelsträdgård.



Här ligger också Järna Naturbruksgymnasium.
 



 


Här gick kor, hästar och får ute i snön och mådde så bra.



 








Vita vidder i eftermiddagssol
 
 
 
 



"Vita huset" byggt av Bruno Liljefors (1860 - 1939), där han hade sin ateljé i många år och såg säkert en och annan räv i snö, havsörnar och vinterharar.


 


Rofyllt meditationsrum vid Järnafjärden, en vik till Östersjön









En vacker udde ut i fjärden, där man bara kunde stå och ta in stillheten och lugnet.


En av många "flowformstrappor" i betong som ingår i Ytterjärna Kulturcentrums vattenreningspark.





 
 
Men hur bra jag än haft det, är det väldigt skönt att vara hemma igen, hos Christer, hönsen samt Richard, Henrik, Hanna och Oliver som kom och hälsade på i helgen och önskade välkommen hem. 
 Richard tog emot med jättegod färdig mat och stannade till dagen efter, så jag hann landa och vi hann prata en hel del.

Naturligtvis hade jag handlat med mig en hel del från Nibble handelsträdgård, Weledaapoteket, Saltåkvarn och DeVilda.
Men vi fick också hem mat för hela veckan, från Svarta Lådan, ekologiskt, glutenfritt; julklapp från barnen.
Nu gäller det att fortsätta med värmeomslag efter maten och ta en eftermiddagslur.
Solen lyser, det är minusgrader och Mälaren håller också på att lägga sig.