Dagen efter

Hur gick det då?
Jag klistrar in det jag skrev på Facebook - inte öda energier i onödan.
Alla har ju inte Facebook.

 "Tack alla rara. Det blev en tuff dag i går och jag var helt utslagen efter 7 timmars behandling. Vimmelkantig, gick som i en bubbla och totalt utmattad. Det blev en cocktail med cortison, avastin, paclitaxel samt karboplatin. Går detta bra ökar man på dosen nästa gång. Min lilla stackars kropp.

Sovit dåligt - förstås trots trötthet - och skall nu detoxa och dricka mycket. Njurarna behöver hela tiden sköljas igenom. Den gamla värken har kommit tillbaka likaså lymfödemet, vilket nog inte är så konstigt med tanke på alla infusioner. Hjärta och lymfsystem orkar och hinner inte med.
Men annars mår jag bra :). Det blir en lugn midsommar."

Visst det blir flera och besvärligare biverkningar. Men det tar vi då, en sak i sänder, aldrig ta ut något negativt i förväg.

En sak  som kom efter förra behandlingarna var hesheten. Det gör det svårt att prata i telefon, ibland försvinner rösten och det är så ansträngande. Besvärligt, Christer hör inte i telefon och jag kan inte prata. Synd att vi inte kan komplettera varann där.

Nu har jag badat IR-bastu och gjort en kokosinpackning i håret. Hårbotten blev så skrovlig efter förra cytostatikan. Får se om jag kan få bukt med det innan jag tappar håret.
Smörjat in kroppen med Maria Åkerbergs Body oil med Cypress. Hon tipsade om det vid lymfödem.

Jag fick förresten hem varor både från Maria Åkerberg och Biofood, så visst är butiken öppen, om än i mindre utsträckning.
Dricker nu detoxte och har det rätt bra.
   
  

I morgon är det dags igen

I morgon klockan 9 skall jag vara på Radiumhemmet för att få en 6- 7 timmars intravenös cytostatikabehandling igen, denna gång med Paclitaxel. Man börjar med en svag dos av detta rävgift, samt Avastin.
Klarar kroppen Paclitaxelen höjer man successivt dosen varje gång. Tar man i för mycket måste kuren avbrytas då kroppen inte fixar det.
Jag klarade Karboplatinet rätt bra och blod- och urinvärden är okej, inte bra, men okej för att fortsätta behandling.
Tack för alla tankar och böner. Ni stärker mig!
Vi får se hur det går. En dag i sänder.

Jag har det bra och trivs hittills med tillvaron. Jag vilar och läser mycket men försöker också röra på mig så mycket jag orkar, klipper lite gräs, skolar om mina plantor i växthuset, vattnar, qigongar varje dag utomhus.
Finns det något ljuvligare än att stå med bara fötter i solvarmt gräs (man blir jordad) med solen i nacken och andas, föra in energi, qi, i kroppen? Det måste ju vara helande. Både kropp och själ mår så bra av det.

Jag skördar en liten gurka varje dag, någon jordgubbe och smultron, rädisorna är uppätna och jag har sått nya, squashen skall snart ut i kompostlådan. Den står ännu i växthuset pga. stormen.
Och blommorna avlöser vararandra. Prästkragar förstås, ett måste i midsommarbuketten.Vallmon och irisen lyser fint, pionerna har börjat blomma - oh denna ljuvliga doft. Jag såg första rosen idag, pelargonerna i trappan börjar slå ut och fläderns blomklasar börjar visa sig. Månne jag gör en osötad flädersaft i år också? Med mycket citron och förvaring i frysen funkar det.

Men det blir fort djungel. Vi hinner inte klippa ur och ner. Men varför hämma denna livskraft? Det är prunkande grönska, vilket ger ett ombonat och harmoniskt intryck.
Rådjuren gör vad de kan för att hålla nere blomingen. De mumsar på rosknoppar, flox och mycket mer. Och mördarsniglarna börjar dyka upp nu när vi fått några mm regn.

Vad gör man? Sniglarna kan man halshugga då man träffar på dem men det funkar inte med rådjuren. Ser jag några, försöker jag förstås skrämma bort dem. De tittar då lite förnärmat på mig att jag kommer och stör mitt i kalasandet.
Alla måste ju få finnas - men kanske inte just i min trädgård. De passar bättre i skogen.

Jag vill passa på att önska alla en Glad Midsommar!
Det blir spännande för min del att se hur jag mår "dagen efter", dvs dagen efter cellgiftsbehandling.