För precis ett år sedan började jag skriva min blogg.
Då hade jag varit på Radiumhemmet och talat med läkaren som beskrev hur läget var - spridning i lymfkörtlarna längs hela aorta och upp över nyckelbenet. Cellgiftsbehandlingarna skulle hålla på i 18 - 24 veckor om jag klarade av dem. Prognosen var dyster.
Och allt var kaos i mitt inre.
Ni vet hur det gick - jag tackade nej till cellgifterna.
Idag skulle jag åter ha varit på Radiumhemmet, men slapp komma då jag fick beskedet efter senaste datortomografin per telefon att läget är status quo, oförändrat. Och eftersom tumörerna hållit sig lugna i ett år "så avvaktar vi tills vidare".
Ny röntgen i höst. Jag gör vad jag kan för att hålla dem i schack och trötta ut dem.
Och jag fortsätter att njuta av syrenerna.
Du är verkligen fantastisk! Kramar!!
SvaraRadera