Avmodnes

I morse kände jag mig "avmodnes". Det är ett utmärkt gotländskt uttryck som precis återgav min sinnesstämning. En del översätter det med trött och ledsen, men jag tycker det är mer trött, håglös, energifattig, tungandad.
Vad gör man? Jo jag fungerar ju så att jag går in och känner in känslan, var sitter den? Hur känns den? Kan jag lösa upp den genom min närvaro i den? Vad vill kroppen säga?

Kroppen ville definitivt inte ner och simma. Det blåste och vågorna gick rätt höga, inte kände den för trädgårdsarbete eller att dammsuga heller. Värken i rumpan/benet var rätt intensiv.
Ja qigong kände kroppen för som vanligt, tack och lov och sen fick det bli en stilla promenad i skogen längs med vattnet efter lunchen. Och si - kroppen blev glad igen!!
Naturens läkande kraft.

Så kom en god vän och handlade lite. Det piggar alltid upp.

Jag tog t.o.m fram dammsugaren och golven fick en snabb avsugning (kan man säga så??).

Idag fick hönsen  komma ut i extrahagen. Det var nytt och spännande. Men oroligt. Grannens katter gick hela tiden och smög på dem, fast jag var i närheten och hade koll.
Lilla Silke verkar så sårbar och jag vet inte vad som händer om de får närkontakt. Helst skulle jag ju vilja att de blev vänner eller åtminstone att katterna inte var ett hot mot dom. Det är lite ojuste att spana på och jaga djur i hägn, tycker jag.

Säsongen har börjat och nästa vecka har jag en del inbokat. Mer om detta nästa gång.

Nu kan kungen komma

Nej röda mattan är inte utrullad men de röda stenarna i gången är rensade och tvättade. Ett tufft jobb, men vilken lycka när det är klart.

En "selfie" i morgonljus mot väster

Och annat ljus åt öster




Och på sen eftermiddag kommer alla dessa skuggor

Det är inte bara arga katter som har rivet skinn. När en amatörträdgårdsmästare som jag klippt ur klängrosorna Flammentanz och New Dawn ser jag rätt angripen ut.

 

För att inte tal om vad ischiasnerven - eller vad det är - har bråkat med mig. Då är det tur att jag har min älskade IR-bastu. Den mjukar upp alla leder och ger mig den hypotermi och avkoppling jag behöver.

 



Många har undrat hur den ser ut.
Lägger därför med denna bild på min bastu med infrarött sken.



Sen har jag ju en massa andra knep för att slippa ta någon värktablett. Det finns så bra akupunkturpunkter jag kan trycka på, träna qigong och andra övningar och dessutom äta bra kosttillskott och köra ischiasprogrammet på frekvensapparaten. Har även lagt på Methas plåster på nytt. Lite värk skall inte sänka mig.

 

Inte heller Mälaren hoppas jag. Simningen varje morgon känns också bra, trots att det är förhållandevis kallt vatten. Men jag ligger inte i så länge.

 

 



Det här är "min" brygga.



Och jag simmar längs med den här vackra stranden



Fast det gäller att snabba sig på innan det kommer några stora båtar och gör otrevliga svallvågor.

De här vackra sensommardagarna som vi fått till skänks har varit Guds gåva till mänskligheten här i norr. Nog har vi tinat upp? Fyllt på D-vitaminlagret? Och naturligtvis oljat in kroppen i kokosolja!
Du vet väl att det finns inget bättre än ekologiskt kokosfett för att skydda huden mot uttorkning och solens skadliga strålar. Det sägs att det  har solskyddsfaktor 15 och det räcker gott för mig. Det har gott åt mycket kokosfett de senaste veckorna. Billigt, riskfritt och mycket bra för huden.

En Facebookvän la upp bilder på sina pelargoner på pelargontrappan. Utmärkt idé tyckte jag. Vi vill ju minnas dem i vinter när de står och bara försöker överleva i källaren. Det kan inte hjälpas att man ibland i november kan känna sig som en vissen pelargon. Men då finns det hopp. Uthärda. Det kommer bättre tider.

Här kommer ett urval  av mina pelargoner. Men det är bara ett axplock. De är många och jag älskar dem alla. Några kommer från mitt bardomshem på Gotland och har rejält med år på nacken.



Teater i Mälarhöjden, Powerstrips mm

I morse var det faktiskt höstkänsla när jag var nere och simmade lite. + 14 grader i luften och vågor. Det blev bara ett snabbdopp, även om vattentemperaturen är riktigt badbar nu.
Det har varit några riktigt sköna dagar då jag har kunnat simma varje morgon och tankat D-Vitamin av solen senare på dagen.

Sommarens vackraste kväll var kompisen Gun L  och jag på Mälarhöjdens Friluftsteater och såg
Den Galna Dagen eller Figaros bröllop.

Som det står i programförklaringen:
"Den franske komediförfattaren P. A. Caron de Beaumarchais odödliga komedi från 1784. 

Kanske tänker ni på opera, men det sätter vi ett stort kryss över. En ensemble med stjärnglans bjuder på en komedi med  överraskningar, förväxlingar och musik."

 

En fantastiskt bra föreställning, full fart, mycket välspelat och många skratt.
Vilken njutning för kropp och själ.

Fina Gun njuter i kvällssolen i väntan på att föreställningen skall börja.
Vi kom i god tid. Det blev fullsatt senare.

Per Ragnar och Petra Nielsen i aktion.
Mälarens vatten syns i bakgrunden. Finare kuliss får man leta efter.



Hela den duktiga ensemblen i avslutningstablån.
Vive La France!

Även mina nyplanterade rosor har längtat efter sol och värme.
                                         Nu blommar bl.a. Baccara

och

Osiria

 

I går kväll var jag ute och skulle kolla på stjärnfallen, men det var jag för ljust.

Tog bild på

ljuvligt doftande clivia

 

 och Afrikas blå lilja och Kaphyacint.

Båda övervintrar i källaren och njuter nu av lite sol och värme.

 

Hönsen mår bra och i går fick de en ny dörr till hönsgården som Christer gjort.

Men de tycker inte om att jag daltar med dem eller tar upp dem. De äter i bästa fall från handen men flaxar iväg så fort jag försöker ta dom. Fortfarande saknas full tillit. Och så länge jag inte får ta dom, kan de inte få gå fritt i hela trädgården. Men de beter sig ju som hönor skall göra. Mina förra var nog bara lyckliga att de kom till ett gott hem och tydde sig helt och hållet till mig. Lilla Silke och Blomman är mera självständiga.
Men Lilla Silke levererar. Hon lägger ett litet ägg nästan varje dag. Så goda och med stor fin mörk gula.
Jag fick ett vitt mullbärsträd för åtta år sedan. Det har vuxit fint men inte gett några bär just. Förrän i fjol.
När jag kom hem från Arcadiakliniken i Tyskland i juli, var marken vit av halvätna, halvruttnade bär. sniglar och andra hade kalasat på dem. Jag la fiberduk under trädet för att kanske kunna rädda några. Det går inte att plocka från trädet, sitter de kvar är de omogna, hårda och nästan gröna.
Så i år la jag tidigt en fiberduk under och såg framför mig hur jag skulle kunna frossa mullbär hela vintern. Icke! Jag har väl fått ihop en knapp deciliter sammanlagt och de har förstås hamnat direkt i frukostgröten.

Det var likadant med körsbären. De få körsbär som fanns, hann skatorna ta innan jag hann upp och plocka. Den kalla våren gjorde förstås att pollineringen uteblev.

Allt röjande i trädgården sätter sina spår i kroppen, om det nu är ischiasnerven eller vad det är som bråkar. I alla fall gick jag till min favoritmassör Metha Lindström som mjukade upp musklerna och fick igång flödet i kroppen.
Dessutom fick jag med mig en ny sorts plåster mot värk. Det här var en annan typ än den jag fick hos Fia. Dessa Powerstrips har visat sig verkningsfulla mot smärta och stärker immunförsvaret och cirkulationen. Till skillnad mot Voltarenplåster så innehåller de här bara naturliga örter, vitaminer och mineraler (röd koreansk ginseng, kalcium, magnesium, kalium, silverjoner, alger och germanium). Ett sunt sätt att ta medicin tycker jag.

Bloggen busar som vanligt med mig - när jag skulle spara publicerade den. Så om du läste den på torsdag före klockan 13, fick du en icke fullständig oredigerad version.


Jag får försöka skriva lite oftare och lite kortare så kanske jag hinner bli klar innan den skickar ut sig själv i etern.