Teater i Mälarhöjden, Powerstrips mm

I morse var det faktiskt höstkänsla när jag var nere och simmade lite. + 14 grader i luften och vågor. Det blev bara ett snabbdopp, även om vattentemperaturen är riktigt badbar nu.
Det har varit några riktigt sköna dagar då jag har kunnat simma varje morgon och tankat D-Vitamin av solen senare på dagen.

Sommarens vackraste kväll var kompisen Gun L  och jag på Mälarhöjdens Friluftsteater och såg
Den Galna Dagen eller Figaros bröllop.

Som det står i programförklaringen:
"Den franske komediförfattaren P. A. Caron de Beaumarchais odödliga komedi från 1784. 

Kanske tänker ni på opera, men det sätter vi ett stort kryss över. En ensemble med stjärnglans bjuder på en komedi med  överraskningar, förväxlingar och musik."

 

En fantastiskt bra föreställning, full fart, mycket välspelat och många skratt.
Vilken njutning för kropp och själ.

Fina Gun njuter i kvällssolen i väntan på att föreställningen skall börja.
Vi kom i god tid. Det blev fullsatt senare.

Per Ragnar och Petra Nielsen i aktion.
Mälarens vatten syns i bakgrunden. Finare kuliss får man leta efter.



Hela den duktiga ensemblen i avslutningstablån.
Vive La France!

Även mina nyplanterade rosor har längtat efter sol och värme.
                                         Nu blommar bl.a. Baccara

och

Osiria

 

I går kväll var jag ute och skulle kolla på stjärnfallen, men det var jag för ljust.

Tog bild på

ljuvligt doftande clivia

 

 och Afrikas blå lilja och Kaphyacint.

Båda övervintrar i källaren och njuter nu av lite sol och värme.

 

Hönsen mår bra och i går fick de en ny dörr till hönsgården som Christer gjort.

Men de tycker inte om att jag daltar med dem eller tar upp dem. De äter i bästa fall från handen men flaxar iväg så fort jag försöker ta dom. Fortfarande saknas full tillit. Och så länge jag inte får ta dom, kan de inte få gå fritt i hela trädgården. Men de beter sig ju som hönor skall göra. Mina förra var nog bara lyckliga att de kom till ett gott hem och tydde sig helt och hållet till mig. Lilla Silke och Blomman är mera självständiga.
Men Lilla Silke levererar. Hon lägger ett litet ägg nästan varje dag. Så goda och med stor fin mörk gula.
Jag fick ett vitt mullbärsträd för åtta år sedan. Det har vuxit fint men inte gett några bär just. Förrän i fjol.
När jag kom hem från Arcadiakliniken i Tyskland i juli, var marken vit av halvätna, halvruttnade bär. sniglar och andra hade kalasat på dem. Jag la fiberduk under trädet för att kanske kunna rädda några. Det går inte att plocka från trädet, sitter de kvar är de omogna, hårda och nästan gröna.
Så i år la jag tidigt en fiberduk under och såg framför mig hur jag skulle kunna frossa mullbär hela vintern. Icke! Jag har väl fått ihop en knapp deciliter sammanlagt och de har förstås hamnat direkt i frukostgröten.

Det var likadant med körsbären. De få körsbär som fanns, hann skatorna ta innan jag hann upp och plocka. Den kalla våren gjorde förstås att pollineringen uteblev.

Allt röjande i trädgården sätter sina spår i kroppen, om det nu är ischiasnerven eller vad det är som bråkar. I alla fall gick jag till min favoritmassör Metha Lindström som mjukade upp musklerna och fick igång flödet i kroppen.
Dessutom fick jag med mig en ny sorts plåster mot värk. Det här var en annan typ än den jag fick hos Fia. Dessa Powerstrips har visat sig verkningsfulla mot smärta och stärker immunförsvaret och cirkulationen. Till skillnad mot Voltarenplåster så innehåller de här bara naturliga örter, vitaminer och mineraler (röd koreansk ginseng, kalcium, magnesium, kalium, silverjoner, alger och germanium). Ett sunt sätt att ta medicin tycker jag.

Bloggen busar som vanligt med mig - när jag skulle spara publicerade den. Så om du läste den på torsdag före klockan 13, fick du en icke fullständig oredigerad version.


Jag får försöka skriva lite oftare och lite kortare så kanske jag hinner bli klar innan den skickar ut sig själv i etern.