Femman var tuff

Ni är flera som undrat hur det gått, så jag känner mig manad att posta några rader.

Ja den femte cytostatikabehandlingen var tuff.
Värk i kroppen, enorm trötthet, helt utslagen - ja hela systemet pajade.
Men det är ju som det skall vara. Tacka 17 för att kroppen reagerar när den pumpas full med toxiner.
Kroppen opponerar sig, precis som den ska´.

Men nu har jag fått näsan över vattenytan igen. Jag försöker ju hjälpa min lilla sargade kropp så gott det går och vad jag orkar med. Men det går inte spikrakt uppåt framåt, det är en kurva som går ganska sicksack.

Denna gång fick jag också en lite starkare dos av Karboplatinet, eftersom kroppen hade repat sig så pass efter förra gången.

Det har blivit långa stunder i hammocken.

Nästa behandling är den 14 september.

Sommaren 2017, resumé:
Denna sommar är den första som jag inte har badat, pga. sjukdom/behandlingar och det svala vädret.

Vi har haft värmen på i huset hela sommaren. Både Christer och jag är ganska frusna av oss, så det har varit skönt att huset aldrig blivit genomkylt när den isiga nordanvinden legat på.

Inte heller har vi varit någonstans. Vare sig Christer eller jag har haft energi eller lust att ge oss iväg. "Vi har det ju så bra här hemma", som vi brukar säga. Det har varit väldigt kravlöst och skönt. Jag har ju också varit bunden av mina behandlingar och undersökningar och är rätt infektionskänslig.

Skörden blev väl si så där. Jag har vattnat en del, men det har inte räckt. Och inte har jag pysslat och donat eller rensat som jag brukar.
Tomaterna har fått pistillröta.
Dålig äppelskörd. Det lilla som finns verkar vara angripet av rönnbärsmal.
Broccolin hann jag skörda en del, men nu har det mesta börjat blomma.
Min enda gurkplanta har gett en liten gurka i veckan, ungefär.
Melonerna är på gång, men det måste bli en lång mild höst om de skall hinna få någon storlek.
Paprikorna växer bra och är goda.
Persilja och dill blommar. Jag skall försöka spara lite frö till nästa år.
Rödbetor rätt okej, bara jag kommer ihåg att vattna. Skördar lite efter hand, i stället för att gallra.
Morötter - uschligt.
Mangold, visst. Borde skörda mer.
De gula hallonen verkar helt ha tagit över de röda, tyvärr.
Fin körsbärsskörd.
Svarta vinbär - ack nej, Små och skrumpna. Röda bättre.
Krusbär okej.
Vita mullbär skördar jag till min yoghurt varje morgon.

Min fina magnolia som jag fick när jag slutade på DN, har rådjuren kalasat på. De har ätit upp och sabbat 4/5. Nu har vi inhägnat den lilla pinne som är kvar.

Lilla Silke har värpt väldigt dåligt. Hon är ingen riktig värphöna, men värpte bättre förr. Jag tror hon är stressad av grannens två svarta katter som stryker omkring.
Dessutom har en råttfamilj hittat att det är varmt och torrt under hönshuset. De har snart ätit upp all isolering. Vi har haft Nomor (Anticimex) här. Råttorna hade nämligen tagit sig in i hönshuset och där går gränsen för tolerans.
Vi har haft höns i fem år och har aldrig haft spår av råttor inne i hönshuset tidigare. Så trist.

Men Blomman har levererat. Hon är ju stor och kan skrämma de flesta, fast hon är världens snällaste.

Våra två närmaste grannar  skall flytta (det beror inte på oss...) och det är visning i morgon.
Nu blir det spännande att se vad vi får för nya grannar. En annan granne flyttade tidigare i somras, så det börjar bli omsättning på husen här.
Men vi trivs så himla bra och skulle aldrig orka med en flytt. 

För min del är ju trädgården en oas där jag hämtar styrka. Den vill jag inte lämna i första taget.