Åttan inställd

Det blir ingen åttonde behandling i morgon!! Det har blivit så mycket biverkningar efter de sju tidigare cytostatikabehandlingarna så man törs inte ge mig mer.
Och jag är glad!
Visserligen sa doktorn att tumörerna kommer aldrig att försvinna, men det är lämpligt att göra en paus nu. Ju längre uppehåll man kan göra innan det är dags för nya behandlingar, desto bättre.
Jag försökte tala om för cellerna och immunförsvaret att inte lyssna på doktorn, negativa besked kan verka som en självuppfyllande profetia. Vi jobbar på som vanligt och ser framtiden an.
Jag var inte ett dugg glad över att behöva gå igenom ytterligare en häxkur med diverse cellgifter och kroppen bad högljutt "gånge denna kalk ifrån mig".
Så då blev vi bönhörda.

Nu måste jag stärka och detoxa.

Ett klart stärkande evenemang var farsdagsfirandet i söndags tillsammans med ungdomarna och lille underbara Oliver.

I Dagens Nyheter den 8 november kungjordes denna stora händelse.

Henrik sa att från och med i år måste Fars Dag firas ordentligt :=). Så vi firade de båda papporna Christer, som dessutom är farfar nu, och Henrik.

Nu börjar också vintern göra sig påmind. Vi har tjock is på tunnorna. I går lyckades jag tömma några.
Blomman ruggar för fullt och lägger inga ägg. Hon byter "päls" inför vintern. Det gjorde hon vid exakt samma tid i fjol. Lilla Silke gör henne sällskap och skippar äggläggandet.

Som tur var hade vi kärt och trevligt Gotlandsbesök i veckan. Min syster Gunilla och svåger Klasse var över några dar. Och de hade med sig ekologiska gotländska ägg. Frukosten är räddad.
De ville så klart också beundra det senaste tillskottet i Wessman-klanen.

Nu skall jag strax iväg på medicinsk yoga (om taxin kommer). Det är så välgörande för kropp och själ. Kunnig, duktig ledare. Allt i ASIHs regi.
Som alltid - stor tacksamhet!