Svar på DT, nyskördat och tarmlagning

"Jag reser mig igen" - ja, jag kan inte låta bli att citera Torsten Flinck.
Jag tycker det är så fantastiskt vad den här lilla kroppen, liksom alla kroppar, kan klara av bara den får lite hjälp.
Visst är det ett mirakel allt som sker inuti oss? Jag kan se hur "verkmästaren i magen" dirigerar och alla små celler vet exakt vad de skall göra för att lappa och laga. Vårt fantastiska inre Universum.
Jösses, vad tacksam jag blir!
"Förut hade du bara cancer, nu har du varit sjuk också" som en närstående sa.

Nu gäller det att få systemet att fungera igen och bli lite starkare. I går åt jag sista penicillinet och tarmen måste lagas. Det lär ta ett år - någon skrev tre år - för tarmslemhinnan att läka efter en kraftig antibiotikakur. Men man kan hjälpa den. Äta glutenfritt förstås, men det gör jag ju alltid.  Det gäller att fylla på med bra enzymer så att det går lite fortare. Mjölksyrade grönsaker, färsk ananas, pro- och prebiotika och tabletter som Holistic Cellencym och en burk som jag fick i Tyskland som skall hjälpa tarmen att ta upp näringsämnena.
Det hjälper ju inte hur mycket nyttigt jag stoppar i mig om inte kroppen kan tillgodogöra sig det.

Blodvärdet hade också sjunkit mycket och jag blir nog tvungen att börja med järntabletter sa min onkolog. Hon var förvånad att jag inte fått blodtransfusion. Så nu har jag ytterligare ett papper på att jag FÅR vara trött. Jag glömmer det ibland.
Jag får se hur jag gör. Jag har inte hämtat ut dom än, går i alla fall inte att kombinera med antibiotika.

Idag är det Första Advent och jag har varit ute och skördat!
I mina odlingslådor, som jag inte sett till på en månad, men som jag haft glaslock över, fanns det många godsaker. Jag plockade små broccolibuketter, lite mangold, mycket persilja, minirödbetor, dito rädisor och små morötter, lite machesallad, stor purjolök och massor av jordärtskockor.
All blast mixade jag till mina gröna drinkar. Kände mig så rik och duktig.

Under tiden fick hönsen gå omkring och äta grönt. De trivdes lika mycket som jag. Men äggproduktionen har förstås minskat nu under mörka november. Det är en vilomånad. Ja, Lilla Silke har inte värpt sen jag var i Tyskland. Först "ruvade" hon, sen har hon ruggat. Då går all energi åt att byta fjäderdräkt. Men Blomman gav mig faktiskt ett ägg idag.

Dessutom är kylskåpet och frysarna nu fyllda med härliga ekologiska glutenfria matlådor.
Jag skrev ju i förra bloggen att jag sökte tips på färdig mat, nu när jag inte orkade stå vid spisen.

Först kom underbara grannen A. in med flera goda matlådor. Vilken kärleksgåva.
Så ringde väninnan U. och förmedlade kontakt med sin brosdotter som jobbar professionellt med exakt den typen av mat jag efterlyste.
Så de har varit här i omgångar med lådor. Vi frossar i jättegod rödbetssoppa med pepparrotskräm,
fyllda galetter (crèpes gjorda på bovetemjöl) med ärtpuré, kikärtsbiffar med tomatsås, vegetarisk lasagne mm. Nu skall jag nog gå upp de kilon som rasade.

Så var det ju svaret på datortomografin, som vi alla väntade på. Det dröjde länge innan jag fick svar , men det var värt att vänta på.
Visserligen hade metastaserna/lymfkörtlarna längs med aorta "diskret ökat i storlek", men det rör sig om mm. En ovanligt svag tillväxt. Och den största uppe ovan nyckelbenet HADE MINSKAT 2 mm.
Det sista tog jag till mig förstås. Dom är så ytliga och lättast att påverka med Infraröd värme. Jättekul.

Jag har nu suttit i min bastu och kört en meditation med chakrabalansering och skall gå ner och äta tillsammans med Christer och tända första ljuset. Det känns så hoppfullt.