Datortomografi igår och Christer 70 år

I går var det dags för ny datortomografi. Denna gång på hals, thorax och buk. Halsen har de inte tagit med de senaste gångerna, vilket jag påpekade för onkologen. Hon skickade därför en ny remiss där även halsen skulle fotograferas.
Min stora tumör ovan nyckelbenet har dock krympt väsentligt. Ett mycket gott tecken.
Christer skjutsade och det gick väldigt snabbt och smidigt på Globen Unilabs röntgen. Man kunde dock inte sätta in kontrast, pga. att jag får så mycket cytostatika och inte kan belasta njurarna mer.

I dag har ASIH varit här och tagit prover samt lagt om förband på halsen. Och nu skall även en läkare från ASIH komma och lyssna på lungor och hjärta.
De ringde nämligen från Urologen i måndags att det var dags för nefrostentbyte, en operation som är planerad till den 5 oktober. Ingen rast och ingen ro.
Så i stället för att behöva åka till KS två  gånger för inskrivning och läkarbesök kunde jag hemifrån digitalt svara på alla frågor, läkemedel osv samt slippa att träffa läkare som bara skulle lyssna. Nu kan ASIH fixa både prover och undersökning.
Så visst har jag det bra. Och jag glömmer inte att vara tacksam för det.

Jag är också så himla glad och tacksam över min familj.
Först hade vi kärt besök från Gotland då systerdottern Maria kom med sin fina familj. Hennes flickor Hanna och Julia är så kärleksfulla och underbara.

Så har vi firat Christers 70-årsdag med italiensk buffé, bara vi i familjen. Precis som Christer ville ha det. Så gott och mysigt.




Christer 70 år tillsammans med skalliga damen.
Det strävsamma gamla paret.

 

I eftermiddag skall jag på medicinsk yoga i ASIHs regi. Bara taxin kommer.

Förra onsdagen stod jag i 40 minuter och väntade. Det kom ingen bil. När jag efter 20 minuter ringde och sen äntligen fick svar från Resegarantin, fick jag meddelande att det fanns inga bilar. Jag hade i vanlig ordning förbeställt dagen innan.

Så i stället för att bli påfylld med energi blev jag totalt dränerad. Jag blev så besviken. Det fick bli hammocken.

 

 

En annan sak att glädjas över är att änglatrumpeten blommor, just nu med 7 klockar, men mera på gång.

Post festum - då behövs Epsomsalt och oil pulling

Usch så dåligt jag mått efter den senaste cytostatikabehandlingen i torsdags.
På fredagen var jag speedad som vanligt efter all kortison, knappt någon sömn trots tre melatonintabletter. Systemet gick på högvarv, fast orken inte fanns.

På lördagen kom tröttheten med värk och kramper och i går söndag var jag helt utslagen. Jag kände mig riktigt sjuk, hela kroppen var i total obalans.
Tack och lov har jag kunnat slumra i soffan inne och ute i hammocken - under dubbla yllefiltar. Jag vilar så bra där ute och har mycket lättare att andas.
Så är det så trevligt med hönsen som håller mig sällskap, sitter under bordet och putsar fjädrarna och passar på att ta sig en siesta de också.

Nu börjar jag så smått med operation uppbyggnad igen. De första dagarna gäller bara överlevnad. Dessutom är det väl meningen att cellgifterna skall få några dar på sig att göra det de är ämnade att göra, nämligen eliminera cancercellerna.

Min älskade IR-bastu la av i tisdags. Så nu hoppas vi att Christer kan laga den om han får tag på ett nytt kretskort. Det är ju ett av mina bästa sätt att detoxa, rena kroppen från toxiner.

I kväll blev det därför varmbad med en massa Epsomsalt, magnesiumsulfat. Det hjälper också till att detoxa kroppen. Huden är ju vårt största organ och genom att sänka kroppen i detta stärkande bad tar man in magnesium genom huden. Det är således perfekt när man har värk i kroppen och kramper. Det höjer också serotoninvärdet mm.

Nu gäller också att fylla på med massor av vitaminer och mineraler, gurkmeja och svartpeppar, CBD-olja, MSM, kolloidalt silver, Sancho, Iscador samt oilpulling med ekologiskt kokosfett.

Jag tror jag nämnt det tidigare. Man tar en klick kokosfett och jobbar med det runt i munnen en god stund efter tandborstning.
De cellgifter jag får brukar ge besvärliga blåsor i munnen, men peppar peppar har jag sluppit det. Kokosoljan fungerar också som en detox och hjälper till att dra ut gifter i munnen.
Oil Pulling är en tusenårig ayurvedisk metod för att få en bättre munhälsa och effektivare avgiftning. Det innebär att man använder rena oljor för att ”dra ut” skadliga bakterier, svampar och andra organismer ur munnen, från tänderna, tandköttet och halsen.
OBS du får förstås inte svälja oljan, utan spotta ut den någonstans där inte rören slammar igen. Vi vill ju inte ha fettproppar i vårt avloppsnät...

Man kan inte göra allt jämt utan ta det pö om pö allt eftersom krafterna återvänder.
Vilket jag hoppas de gör även denna gång.

Cytostatikabehandling nummer 6

Cellgifter är ett dj-a skit, men nu har jag kommit ända hit.
Sjätte omgången med cytostatika.

Ligger just nu på P13 på Radiumhemmet och får kroppen fylld med en massa toxiner.
Vi började med Avastin, sköljde med natriumklorid, nu Paclitaxel i tre timmar, skölja och sen avsluta med Karboplatin, full dos.

Sen blir det en veckas utslagenhet innan jag reser mig igen. Förhoppningsvis blir det så även denna gång.
Jag är så glad och tacksam över att min kropp hittills lyckats repa sig och värdena var riktigt bra senast.
Men jag gör ju vad jag kan för att hjälpa mina friska celler så de blir starka igen.

Efter denna omgång skall jag göra en ny datortomografi.  Då bestäms det om jag behöver ytterligare behandlingar.
Man har planerat minst 6, max 8 cellgiftsbehandlingar.

I går var jag på medicinsk yoga för andra gången.
Det är ett projekt som ASIH genomför och jag är så glad att jag tillfrågades om jag ville vara med.
Jag får åka taxi från dörr till dörr, det är väldigt bekvämt .
Jag gillar verkligen yogan och känner mig så energifylld efteråt.
Man fokuserar mycket på andningen, det är väldigt rofyllt och starkt.

Skall nu kolla om det går att sända detta från mobilen
Facebook fungerade inte tidigare.

Bakslag

Jag var på väg att resa mig från förra behandlingen, när jag fick ett bakslag förra veckan.
Det började med halsont, ASIH tog odling som inte visade någonting. Det fortsatte med en rejäl förkylning med feber, snuva, sura uppstötningar och en mycket kraftig hosta. Jag var mellan två behandlingar och då är immunförsvaret som lägst. Det är bara att inse att det finns inga marginaler. Jag tycker jag varit försiktig och inte träffat förkylda mänskor, men någonstans har i alla fall ett virus lyckats komma in i mig.

Nåja, det var inte det värsta.
Jag började spy.
Spontanuppkastningar utan föregående illamående eller svår magvärk. Jag kunde inget äta. Jag fick ringa ASIH.
Dvs. jag försökte ringa hela lördagen men kom inte fram. Det visade sig att det var vår telefon som lagt av. Mer om det nedan. Tur man har sin nödtelefon, mobilen.

ASIH kom snabbt på lördagskvällen med dropp och droppställning. Jag höll ju på att bli uttorkad igen.
Jag var övertygad om det åter var stopp i duodenum, att jag kanske hostat så kraftigt att stenten rubbats ur sitt läge. Sist tog det 14 dagar på Huddinge sjukhus, vill inte gärna uppleva det igen.
Christer fick hjälpa mig upp och ner för trappan till övervåningen och sovrummet. Man är väldigt låst med en droppställning.
Inte kunde jag gå ut och stänga för hönsen heller. Men jag var rätt matt. Jag är så glad att Christer finns och kan avlasta, även om han inte heller är så pigg.
På söndagen kopplade man bort droppet och jag försökte äta lite yoghurt med strimlad honung, dricka buljong, Richards ingefärsdricka och vatten. Och jag fick behålla det! Vi beslöt att avvakta med vidare dropp. Febern hade också gett med sig.
Sån glädje och tacksamhet jag kände.

Men magen hr inte fått något med substans, är det stopp har jag ju nu spontant rensat magsäcken.
Jag skall idag testa med lite mat, typ kokt fisk, lite banan i yoghurten, någon näringsdryck osv.
Jag hann gå ner 1 1/2 kg på kuppen. Det är inte bra. Jag har haft god aptit under cytostatikabehandlingen och lyckats hålla vikten 47,5 - 48 kg. Inte mycket att skryta med, men jag är nöjd. Skall försöka komma upp till det igen.
Jag hoppas kunna börja bygga upp immunsystemet på nytt inför nästa kur den 14. Man kan inte äta kosttillskott mm när man bara spyr upp det.

Men jag vet ännu inte orsaken till problemet.
Doktorn  ringde i morse för att kolla om de skulle planera in röntgen idag. Vi kom överens om att avvakta. Jag mådde ju rätt okej nu. Hon sa att en tänkbar orsak var något som kallas för körtelbuk. Normalt drabbar det barn under 12 år, men jag är väl tillräckligt barnslig eller ungdomlig menar jag, för att drabbas.

Ja, beträffande telefonen.
Christer testade allt, men det hjälpte inte. Han kunde dock felanmäla via datorn. Vi har ingen aning om hur länge den inte fungerat. Christer är så gott som döv och pratar aldrig i telefon. Vi fick detta svar idag från Telia.
"Efter felsökning och diverse åtgärder så ska det nu fungera, vänligen testa med ett utgående samtal. "
Ingen förklaring om vad som var felet.

Nu har vi riktigt höstrusk här med storm och regn. Vi har fått 17 mm, det regn våra växter längtade efter i somras.
Men jag har haft sköna dagar tidigare i hammocken tillsammans med hönsen och en god bok.


Blomman och Lilla Silke kommer gärna och håller mig sällskap vid hammocken.




Blomman passar på att ta sig en "tupplur". Lilla Silke vaktar.




Och nu är det Lilla Silkes tur att vila.
Bladen från bambun får ligga kvar. Lite kul att krafsa i och skönt at ligga på.



Blomman flyger gärna upp på bordet.
Där har hon bättre koll över trädgården, framför allt om grannens katter smyger omkring.
Så kan hon passa på att putsa fjädrarna i lugn och ro.