Jag mår bättre som struts.

Intar jag strutssyndromet? Stoppar jag huvudet i sanden för att inte se verkligheten?

Jag mår ju så bra när jag går här hemma eller gör saker jag verkligen gillar. Men när jag besöker ett sjukhus,  kommer verkligheten ifatt mig. Det är på riktigt.

I går var jag på Ersta sjukhus för att göra en datortomografi.

Ersta röntgen har nog en av Sveriges bästa väntrumsutsikter. Det skulle vara Visby lasarett som kan tävla i den högsta klassen, där vissa rum har utsikt mot havet med vågskum som slår mot stranden och en obruten horisont..
Jag satt och njöt av att se vackra Stockholm spegla sig i vattnet, de små Djurgårdsfärjorna som tuffade fram och tillbaka och ett stort kryssningsfartyg som la till strax under fönstret.
Jag satt där en timme, eftersom jag skulle dricka en liter kontrastmedel före undersökningen. Jag fick även intravenös kontrast - den värmde gott. Undersökningen gick snabbt och bra
.
Men tyckte jag inte att sköterskan var lite för tydlig när hon sa att det blev tydliga bilder.? Fanns det något i hennes röst eller blick som jag inte ville höra eller se?
Jag är inte så blåögd - jag har ju bruna ögon - att jag tror att alla tumörer skulle vara helt borta. Men man vill ju så gärna höra positiva besked.
Besked får jag inte förrän den 1 september då jag träffar min läkare på Radiumhemmet.
Jag får tänka på vad min underbara massör Metha sa:  Det känns om  skogsbranden håller på att ringas in, släckas och det återstår bara en liten ärta.

Kroppen var lite tyngre när jag gick från Ersta. "Känslan vinner över tanken" som Alexander Loyd skriver i Healingkoden som jag nu läser.

Jag har också äntligen fått svar på födoämnesanalysen som jag gjorde i Tyskland.
Jag tyckte att jag hade fått så bra rutin på min "cancerdiet", men nu visar det sig att jag under tre månader inte bör äta mandel, ost och mjölkprodukter, dvs vare sig getost eller kesella. Jag blandar ju Kesella med linfröolja enligt ett anticancerrecept. Nu får jag hälla linfröoljan i min gröna drink, för jag behöver mycket Omega 3.
Givetvis skall jag heller inte äta något gluten - inga problem - men inte nötter och frön heller. Det blir värre. Jag får dock äta hasselnötter och jordnötter. Undrar hur det är om man groddar fröna? Tomater och paprika bör jag äta högst var tredje dag. Nu när mina egna mognar och jag tänkte frossa!
Det positiva  var att listan med födoämnen som jag får äta var mycket lång. Det såg mycket bättre ut än hos flera av mina medpatienter på Arcadia.

Precis när jag satt och skrev ringde min underbara systerdotter Maria. Det var ett så givande, upplyftande och hoppfullt samtal så nu känner jag mig så stärkt igen.
Tack alla ni goda feer där ute!