Mot Arcadia

Packat, vattnat, badat varmbad och bastu i min underbara IR-bastu med inbyggd MPR-spelare, lyssnade på kundalinimeditation med Anandagiri. Nu ren och stärkt.
Ett glas rött med Christer så är man packad och klar för avfärd mot Bad Emstal tidigt i morgon bitti. Planet går 06.15.
Jag hoppas kunna avlägga rapport därifrån om tekniken står mig bi.

Magiska ögonblick

Magiska ögonblick

I går stod jag vid sjön Orlångens strand och fylldes av en övermäktig känsla. Det var så sagolikt vackert. Det var alldeles tyst, sjön spegelblank, himlens märkliga molnformationer, de dansande skyarna som speglade sig i vattnet. Jag kände en sån enorm tacksamhet, glädje och sorg. Tårarna började trilla sakta.
Vi var och hälsade på sönerna i Vidja och Henrik kom och såg hur det var fatt och kramade om mig.
Det var ju det här jag skulle uppleva i sommar - inte det andra, det mörka.

I morse i min qigonghörna (den som är på bokens omslagsbild) drabbades jag av samma känsla.
Hönsen, som normalt är med mig när jag "qigongar", hade jag stängt in i hönsgården. Jag ville inte de skulle ta av min uppmärksamhet. Några fågelungar kvittrade och flaxade omkring med största livslust, så underbart när vingarna bär. F.ö. var det tyst. Jag var ett med naturen. Mitt inre jag jublade - en liten stund. Sen kommer tanken - hur kan jag stå här och vara så glad??
Men det är klart jag skall vara glad, här och nu. Njuta av de här magiska ögonblicken. De tunga får komma - och de gör dom - men inte hela tiden.

Och tänk, hönan Isa, som inte värpt sen i mars i stort sett, la ägg både i går och idag. Jag som trodde att hon nu bara var en glad pensionär. Är inte det något att glädjas åt så säg?

Checklista

Det här har jag pysslat med sen sist:

Kontakt med Fia Hobbs, Arcadia Friskvård - check
Telefonkonsultation med Henning Saupe, Arcadiakliniken i Tyskland "second opinion" - check
Prova peruk - check
Boka 14 dagar på Arcadiakliniken i Bad Emstal utanför Kassel - check
Boka flyg till Frankfurt - check
Boka tåg till Kassel - check
Boka bil till Bad Emstal - check
Tala med Radiumhemmet. Flytta fram cytostatikabehandlingen drygt 14 dagar. - check.

Jag lägger in en länk med lite info om Arcadiakliniken. Jag förstår att det är många som undrar vad jag skall göra där. Det blir en dyr stärkande "semester" med ett antal behandlingar innan jag börjar med traditionell sjukvård.
http://arcadiafriskvard.se/?page_id=83

Pärleporten

Porten till himlen eller helvetet?

Jag har idag opererat in en venport. Det stramar och värker, men det skall väl gå över.
Vad allt skall det inte pytsas in genom den porten?
Blev fruktansvärt trött, men det blir jag ju alltid när de ger mig bedövningar och smärtstillande. En sund kroppslig reaktion, tycker jag. Miljön, Radiumhemmet,  är ju inte heller så uppiggande.

Ingen sjukdomsinsikt

Nej, jag har nog ingen sjukdomsinsikt.
De påstår att jag är allvarligt sjuk, faktiskt obotligt, i alla fall på papperet och röntgenplåtar.
Men jag mår ju så bra! Lite trött kanske emellanåt, men det får man väl vara?

Alla säger att jag "ser strålande ut" (bara det blir man ju glad av) och jag är så nöjd, glad och tacksam för min kropp som kommit tillbaka så snabbt efter förra "misshandeln" med strålning och cytostatika.
Därför känns det så fel att behöva pytsa en "frisk" kropp full med dessa gifter igen. Denna gång med turbostyrka, tre olika sorters cellgifter med flera A4-sidor fulla med biverkningar som dessutom kräver ännu mera mediciner. Stackars min rena fina kropp!

Jag var på Radiumhemmet idag för information och talade med en onkologklinik i Tyskland i går för en second opinion. Dessvärre är prognosen dyster.
Men jag lutar ändå åt att åka ner några veckor till Tyskland innan jag börjar cellgiftsbehandling. Om inte annat för att stärka kroppen ytterligare. Jag vill ju göra allt jag kan och inte tänka, när allt ser nattsvart ut, kunde jag ha gjort mer?

Återfall brukar komma inom två år, så jag har fått två bonusår, enligt läkarna, då jag mått bra. Tack vare min livsstil med rätt kost, qigong, tankens kraft etc.
När jag går i min trädgård och smågnolar så känns allt så bra, men när jag kommer till Radiumhemmet inser jag att det är på riktigt och det knyter sig i magen. En klar stressreaktion för kroppen. Fi donc!

Nacken och tomatplantor har blivit ompysslade

Idag har jag fått en helande holistic behandling hos duktige unge Kristian Bjölstad-Nordqvist.
Han bor här i Mälarhöjden så jag fick en behandling hemma hos honom. Så smidigt för min del. Annars håller han till på Kiropraktorkliniken på Biblioteksgatan inne i stan.

Dagen ägnade jag sen åt att skola om tomater och paprikor. Det gäller att få allt i så stora krukor som möjligt, för att underlätta skötseln när jag kanske inte orkar vattna allt varenda dag.
Naturligtvis blev det vila i hammocken också. Jag läser just nu "Den sista kejsarinnan av Kina" av Jung Chang. En lärorik, intressant och mycket välskriven bok. Men som vanligt i hammocken nickar jag till hela tiden. Boken är rätt tung, alla kategorier.

Avslöjad

Tänk om det är så att sjukdomen kommit tillbaka för jag får så mycket uppmärksamhet, kärlek och generositet från nära och kära efter beskedet? Jag trodde inte jag var svältfödd, men oj vad jag blir glad för alla vänliga ord och gester. Det är såå stärkande.
I går t ex kom först Birgitta Ö och handlade i min lilla ekobutik och hade med sig ett porslinsblommebarn med gamla anor.
Sen var jag bjuden på en otroligt trevlig och god lunch hos Isa och hennes mamma. Tiden bara flög iväg och jag blev så energifylld med nyttigheter  till både kropp och själ.
Dessutom var det fredag den 13 och fullmåne. Jag gjorde min fullmåneqigong som håller på en hel timme. Den skall rensa ut all skräp och fylla på med ny härlig Qi/energi.
Lite knepigt att få ut alla patogener, men man gör så gott man kan.
Jag måste ju försöka stärka mig inför den kommande tuffa tiden.

En annan kul grej var när jag satt och letade efter information så hittade jag den här länken:
http://newsvoice.se/2013/08/30/bok-min-cancer-en-resa-i-kropp-och-sjal-solveig-weissman/#respond

(Lite felstavat namn, men vad gör det?)
Den verkar ju jättebra, måste nog läsa om den.

Blandad dag

Blandad dag.
Jobbig förmiddag. Jag satt jättelänge i väntrummet för att ta prover. Syrefattigt både inomhus och utomhus. Det var kvavt, skulle det bli åska månntro? Allt kändes tungt och jag blev jättetrött.

Försökte ringa Ersta och få journalkopior, ingen där som kunde svara.

Sen lite stressande teknikstrul med datorn.

Fast på morgonen var jag faktiskt nere och tog några simtag i Mälaren, årets första dopp. Kändes kallt, men det gör det alltid i början av säsongen. Man minns inte hur kallt det faktiskt är att bada kallbad.

Och i posten låg det ett vackert kort från vänner som är på Höga kusten. Det ställde jag på min "må-bra-hylla". De hade fått veta vad jag drabbats av på nytt.

Grannen A kom med böcker som kunde vara bra att läsa och hon följer med mig på måndag då jag skall prova peruk.

Sen kom kära Eva S med en underbar vit hortensia. För fyra år sedan kom Eva och hennes man med en hortensia första dagen efter beskedet "och det gick ju bra den gången" som hon sa.

Så ringde fine sonen Henrik och jag fick skratta gott, bra för lymfsystemet. Han piggar alltid upp.

Så nu känns det bra igen.

Jag har ändrat inställningarna på bloggen så nu borde det vara lättare att kommentera. Fast jag ger inga garantier...
Det skall också ligga en länk på Facebook om jag fattat det rätt.

Tulpaner även nästa år

Idag känns allt mycket bättre.
TACK för alla underbara och kärleksfulla kommentarer framför allt på Face Book.
Min kropp och jag har sugit åt oss alla vackra ord och mått så bra av det.
Tänk vad kroppen och själen är klok som förstår och tar in att varma tankar stärker.

Jag gick en promenad i solen till biblioteket i Bredäng och hämtade beställda böcker, sen har vi - kroppen och jag - ägnat oss åt trädgårdsskötsel. Jag rensade i tulpanrabatten och några lökar följde med upp. Och faktiskt hade de redan fått små tulpanlöksungar som ´skall blomma nästa år.
Är inte det hoppingivande, så säg?

Åter i cancerbranschen

2010 fick jag cervixcancer med metastaser i lymfknutor i ljumsken, om vilket jag skrivit i min bok "Min cancer - en resa i kropp och själ".
Jag har under de här fyra åren som gått gjort allt för att stärka mitt immunförsvar, rena kroppen från alla gifter i samband med cancerbehandlingen och mått bra.

Nu är jag dessvärre tillbaka i cancerbranschen.
Eftersom jag inte orkar skriva till alla mina kära vänner som undrar hur jag mår, kommer jag att försöka meddela i den här bloggen vad som händer.

Jag var på Radiumhemmet  idag och fick reda på att en mängd lymfkörtlar längs med aorta, från botten upp till över nyckelbenet är angripna av cancerceller, skrivepitelcancer av samma slag som ursprungstumören 2010.


Man planerar nu kraftiga doser av cellgifter, med start om ca 14 dagar. Håret kommer att falla av redan efter första omgången. Dessa behandlingar kommer - om allt går väl (!) att fortsätta 18 - 24 veckor.

Min läkare avrådde bestämt att försöka med alternativa metoder. Jag hade ju planerat att försöka komma till Arcadiakliniken i Tyskland.

Just nu är allt kaos i huvudet, pulsen går på högvarv, hjärtat bultar och jag och kroppen försöker förstå vad som händer.

Jag har nu äntligen blivit så klok att jag törs be om  hjälp.
Tänk på mig, be för mig.
Kärleksfulla kramar, Solweig