Refuserad artikel

När jag var i Tyskland frågade redaktören för GYNSAM-Posten om jag ville skriva och berätta om mina upplevelser på Arcadiakliniken.
Jag skickade in en artikel som mottogs positivt.
MEN, efter det artikeln redan skickats till tryckeriet, stoppades den av Advisory Board och ansvarig utgivare. AB består av fyra överläkare och professorer på de stora sjukhusen i Sverige.

Tänk att det finns så mycket rädsla och okunskap fortfarande i Sverige. Vi ville ju bara tala om för berörda att det finns flera vägar till bättre hälsa.
Jag samrådde med redaktören som tyckte jag skulle publicera den på min blogg, för att sprida den.
Så här go'vänner, är den "kontroversiella" artikeln:

Besök på Arcadiakliniken i Tyskland.

Jag ligger och svettas rikligt. Temperaturen i kroppen är mellan 39 och 40 grader. Men trots att det är ruskigt varmt är det inte obehagligt. Melanie sitter hela tiden och baddar mitt ansikte med kalla våta lavendeldoftande  handdukar. Svag meditationsmusik i bakgrunden och ett svagt surrande av all övervakningsapparatur gör att det är lätt att slappna av.
Jag gör en helkroppshypertermi på Arcadiakliniken i Bad Emstal. Behandlingen tar flera timmar med eftersvettning. Cancerceller mår inte bra av värme och det här är ett led i behandlingen. Hypertermin stimulerar immunsystemet.

Figur 1 Melanie baddar mitt ansikte med svala handdukar när jag får hypertermi

 

------------------

För fyra år sedan fick jag cervixcancer med metastaser i lymfknutor i ljumsken. Jag genomgick cytostatikabehandling, inre och yttre strålning och trodde att jag blivit frisk. Jag mådde så bra och ville dela med mig av mina erfarenheter vad jag hade gjort och lärt mig, så jag skrev en bok om detta ”Min cancer – en resa i kropp och själ”.
Men cancern fanns nog dessvärre kvar och har nu spritt sig i hela lymfsystemet längs med aorta.

Att på nytt sätta igång med stark cytostatikabehandling, vilket är det enda verktyg man har i Sverige, kändes inte lockande. Immunsystemet som jag lyckats stärka skulle på nytt slås ut  och  biverkningarna är svåra. Prognosen var dessutom rätt negativ.

MEN JAG MÅDDE BRA! Skulle jag verkligen proppa kroppen full med gifter på nytt? Vad göra?

Eftersom jag sedan gammalt känner Fia Hobbs som är samordnare i Sverige för Arcadiakliniken i Tyskland var det ganska självklart vilken väg jag skulle välja.

Jag hade en telefonkonsultation med Henning Saupe, svensktalande läkare på Arcadia och jag var välkommen dit. De höll just på att flytta från Kassel till kurorten Bad Emstal några mil därifrån.

Bad Emstal är en mycket charmig gammal kurort som ligger i floden Ems dalgång. Där finns termalbad och nyttigt termalvatten som innehåller alla tänkbara mineraler som vi behöver.

 

Kliniken ligger i kurparken, en underbar oas där jag tillbringade all ledig tid när vädret så tillät, promenerade, satt och läste i rosengården eller lyssnade på kurorkesterns konsert på söndagen.

 

Figur 2 En del av den underbara parken där man kunde promenera, träna qigong, sitta och läsa eller meditera. Lugnt och fridfullt.

Varje morgon före frukost gick jag ut och gjorde min stärkande qigong bland rosendoft och fågelsång.

Maten var helt anpassad till cancerpatienter, dvs. med så få kolhydrater som möjligt, men med bra fetter, mycket grönt, fet fisk, bär och kanske ett glas rött på kvällen.

 

Förutom helkroppshypertermin som jag fick en gång i veckan och beskrev i början  fick jag varje dag lokal hypertermi över cancerområdet – det inre värms upp till 41-47 grader. Då låg jag en timme i ett rum med svagt färgat ljus –rött, grönt eller vad jag för tillfället valde och lyssnade på soft musik. Det går utmärkt att meditera under behandlingen.

Lokal djup hypertermi görs med hjälp av radiovågor.

Samtidigt fick jag en infusion med C-vitamin genom min port a cath och syrgas i näsan.

Cancerceller är känsligare för värme än friska celler och hög värme dödar eller aktiverar cancercellens ”självmordsprogram”, s.k. apoptos.

Jag fick även ozon-behandling, då ca 1 dl av mitt blod sögs ut, blandades med ozon och fördes tillbaka i kroppen igen. Allt för att hjälpa kroppen att syresätta cellerna – cancerceller gillar inte en syrerik miljö.

I behandlingsprogrammet ingick även massage och klangmassage. Att ligga avslappnad och låta de tibetanska skålarnas vibrationer förmedlas i kroppen kändes som om alla friska celler jublade!

Jag hade också samtal med de tre läkarna, Henning Saupe, Christian Büttner och Clemens Kloche.

Det gällde allt från kostrådgivning till livsfrågor, psykoonkologi, dvs mentala och emotionella frågor och metoder.

Jag fick även en spruta med D-vitamin, då det visade sig att jag trots sol och kosttillskott hade brist på detta vitamin. Ett fenomen som ofta visar sig hos cancerpatienter. Så ut och sola, ät fet fisk och kosttillskott kära vänner!

Jag har även börjat ta Iscador-sprutor, ett mistelpreparat som länge använts till cancerpatienter och nu även godkänts i Sverige.

Vi hade fri tillgång till magnetterapi, dvs. en apparat eller madrass som arbetar med pulserande magnetfält för att stimulera immunsystemet, cirkulation och syresättning.

Vi var bara max sju patienter samtidigt på kliniken och personalen var helt underbar. Så mycket värme och närvaro har jag nog aldrig upplevt. Samtliga talar ganska bra engelska.

Restaurangpersonalen, de i badhuset och de trevliga städarna var dock glada att man talade lite tyska.

Även vi patienter hade oerhört trevligt vid våra måltider. Vi utbytte erfarenheter och kunde tipsa varann om ett och annat. Vi kom från världens alla hörn, USA, Australien, Singapore, Sverige.

Det kändes som om jag haft en riktig lyxsemester, för visst kostar det en slant. Se faktaruta.

Men jag mådde så bra när jag kom hem och har bett att få skjuta fram cytostatikabehandlingen på obestämd tid. Först vill jag se om jag kan hålla cancern stången utan tillväxt och ytterligare spridning. 

 

 

Faktaruta

Resa, logi, samtliga måltider, behandlingar, mediciner i 14 dagar gick på cirka 75 000 kronor.

För att komma till Bad Emstal flyger man enklast till Frankfurt, tar tåg till Kassel och blir hämtad med bil därifrån.

Är du intresserad så kontakta Fia Hobbs som arbetar med cancerrehabilitering och är Arcadias representant i Sverige. www.cancerbehandling.se, fia@cancerbehandling.se

 

 

-----------------------------
Till sist vill jag rekommendera en bok jag just läst.
Anita Moorjani: Döden gav mig livet. Min resa från cancer till nära döden-upplevelse och läkning.
Det är en fascinerande läsning om hur författaren vänder tillbaka till livet, efter att ha varit kliniskt död och hennes tankar och insikter då hon återvänt till livet.