onsdag 26 november 2014

Mozart, bastu och Falköping


Jag har just klivit ur min kära IR-bastu och känner mig renad både utvärtes och invärtes.

Medan värmen och IR-strålarna förhoppningsvis gjorde sitt för att öppna upp och krympa tumörerna - cancerceller trivs inte i värme- lyssnade jag på Mozart.

Don Campbell, som skrivit boken Mozarteffekten, har satt ihop en samling Mozartstycken på en CD jag som skaffat.
Det var underbart att lyssna till de sprittande tonerna, jag riktigt kände hur de friska försvarscellerna  fick ny energi och tog sig an sitt jobb med förnyad kraft.
Tack Jeff för ditt tips!

Efter jag stresskraschat på DN för snart 10 år sedan, har jag knappt kunnat lyssna på musik. Jag blev otroligt ljudkänslig och ville bara ha tyst omkring mig. Nu har äntligen hörselsinnet läkts något och jag kan ta in musiken igen, åtminstone i små portioner. Ett steg i taget.
Kanske har jag hittat ytterligare ett redskap för att stärka kroppen?

Idag gick jag till Axelsbergs vårdcentral för provtagning, väntetid en timme i fullsatt väntrum med hostande barn och vinterkräksjukan runt hörnet. Nåja, jag har ju "renat" mig nu så det skall väl gå bra.
På vägen hem gick jag genom skogen och korsade fotbollsplanen. Det var tur att det inte var match - ja inte för att jag gick där - ty dimman låg så tät att i mitten av planen såg man inget mål åt något håll. November + dimma = sant.
Och i skogen var det så tyst och stilla. Försöker hitta en synonym till magiskt som börjar låta lite klyschigt. Förtrollande?
Jag säger som en kompis sa när orden inte räckte till och känslorna tog överhand: Snyggt!

Jag avslutar med lite bilder från Falköping och rehabcentret Mösseberg. Där var det också mycket snyggt. ;)




Mössebergs kurhotell, gamla delen


En del av hotellet sett från parken


En del av det stora kurhotellskomplexet


Min balkong på andra våningen i hörnet.







Utsikt från min balkong


Snickarglädje i Mössebergsparken

"Öfverläkarens" och "kamrerarens" hus


Här kommer några bilder från djurparken en bit från hotellet




Stolta Appenzellers. De skulle skrämma slag på mina hönor.




Han klarar sig nog den 27 november (Thanksgiving)




Roliga ankor



 

Vackra hjortar



Stilig kronhjort med imponerande horn, dessvärre lite långt bort.
Han låg i som en bäver. Kolla trädstammen.

 

En liten hamster tittar fram
 
Och till sist några vyer från promenaden, berget och Falköping
 
 
 
Och det gick bara uppåt, uppåt


Bergakungen hade stängt dörren

 

Så  här skulle utsikten vara




Och så  här var utsikten de flesta dagar

 

Utsiktstornet på toppen.
Dessvärre stängt för säsongen, men det gjorde nog inte så mycket pga. dimman.

 

En del av torget i Falköping

Osterian, där jag köpte hem några kilo god ost från Falbygden,
som åtminstone har varit kotätast i landet.

Den gamla medeltidskyrkan S:t Olof

 


måndag 24 november 2014

Hemma igen efter rehab

Ja, nu börjar jag så smått landa igen efter min vistelse på Mösseberg.

Jag var otroligt trött då jag kom hem. Hade jag pressat kroppen för mycket? Hade det varit för många tider att passa? Jag var ju van att ta det mesta i min egen takt och se till att immunförsvaret fick bästa möjliga chans att jobba på alla tumörer.
Men det var ju så lyxigt att vara där!
Bara att komma ner till matsalen till vackert dukade bord, trerätters måltider två gånger om dagen, härlig frukostbuffé och kvällsmacka. I regel fanns det något som passade min cancerdiet och köket försökte anpassa sig efter mina behov. Det var framför allt socker och gluten som jag kunde avstå ifrån.
Dessutom städat, bäddat  och rena handdukar varje dag.
Möjlighet till promenader i vacker miljö, även lugna meditativa aktiviteter och trevliga samtal.
Men tågresorna och novembermörkret tär väl på krafterna också.

Jag kom hem fredag kväll. Henrik stod på perrongen och kom upp på tågets andra våning där jag satt och bar ner min väska och lotsade mig till Christer som väntade vid bilen. Oj vad jag längtat efter deras kramar.
Sen var han här även på lördagen och på söndagen kom Richard och kramade och piggade upp oss.

I lördags var jag på apoteket i Axelsberg.
Jag hade fått recept på Helixor (finns med i Fass, tillåtet i Sverige således), samma som Iscador, av läkaren på Santa Monica. Efter någon timmes sökning i alla databaser kunde receptarien konstatera att det gick inte att beställa!
Nu måste jag börja om från början igen och få ett nytt recept. Pust och stön!
Dessutom fanns vare sig sprutor eller kanyler på lager. Har beställt och kan förhoppningsvis få kanyler i Axelsberg i slutet av veckan och sprutor på Karolinska på måndag.
Det går inte på räls att vara sjuk och ta eget ansvar.

I går kväll kunde jag äntligen bada i min älskade IR-bastu. Så helande och renande.

Och i lördags kunde jag fortfarande plocka lite grönt i trädgården, morötter och rödbetor med blast och persilja från odlingslådorna, mynta och citronmeliss i trädgårdslandet. Tillsammans med grönkål som Christer köpt, citron, egna äpplen och ingefära kunde jag mixa ihop den gröna smoothien jag mår så bra av. Sen lägger jag i pulver av blåbär, kelp, spironella, gurkmeja, MSM, shiitake, vetegräs, ingefära och kanske något mer jag glömt.
Och till det gröt bestående av havregryn och hirsflingor som jag kokar i rätt mycket vatten, mixar hela linfrön och sesamfrön med skal, lite kokosflingor, en sked kokosfett och massor av bär av olika slag. Allt ekologiskt förstås.
Nu är jag hemma igen. Kroppen gläds.

I söndags hade vi faktiskt någon timmes sol mitt på dagen!!! Och jag gick min lilla runda i skogen vid vattnet. Här är ju också så fantastiskt fint.

Hönsen och Christer har klarat sig bra under min frånvaro, men de tycker inte heller om novembermörkret. Det gäller bara att uthärda.

Nu skall jag ner och göra grönkålssoppa till Christer och mig.
Förhoppningsvis blir vi lite piggare då.

Eventuellt kommer det så småningom några bilder från Falköping.

torsdag 20 november 2014

November och spakväll med Maria Åkerbergs produkter


Okej, jag ger mig. November KAN vara vacker, fast solen envist gömmer sig bakom ett tjockt molntäcke.

Jag har precis kommit tillbaka från en själsstärkande promenad på Mösseberget.
"Latin moves" var inställd, så jag fick några timmars sammanhängande ledighet.

Dimman låg tät, det var alldeles stilla och tyst, sikten några meter. I dalen dansade älvorna, de uråldriga trädens kronor sträckte sig grafiskt mot himlen, där de inte försvann i diset.
Och vem tänder lamporna i berget och stenarna?
Mossan lyste guldgrönt i olika nyanser.

Jag fylldes av en otrolig skönhetsupplevelse och tacksamhet.

Jag brukar säga att man borde sätta en parentes runt november och/eller försöka resa till sydligare breddgrader en vecka för att tanka lite solljus.
Den här rehabiliteringen på Mösseberg har funkat minst lika bra. D-vitaminer får bli i pillerform i höst.

Jag har lite träningsvärk. Våra dagar är fyllda av diverse aktiviteter, core på pilatesboll var tuff och välgörande.
Men det ges också många tillfällen att stanna upp för reflektion, så själen hinner med och blir lite starkare.

Vi har lite sköna lugna meditativa rörelser varje morgon, en liten andaktsstund med diakonen i måndags efter lunch, ljusmeditation i söndags och i kväll (underbart), och i går kväll hade vi "Mys-spakväll".

Iklädda våra vita badrockar samlades vi i det inre sparummet och fick göra en ansiktsbehandling med Maria Åkerbergs produkter, peeling, chokladmask och face dream ansiktskräm som avslutning, gurkor på ögonen.
Med ny lyster i den lena mjuka hyn bytte vi rum till yttre sparummet. Där var det uppdukat med ost och kex. Inte socker, gluten eller kaseinfritt, så restaurangen hade fixat en salladsskål med avocado och en massa räkor till mig. Jag kände mig som en vinnare.

Några av oss avslöt kvällen med simtur i den 34-gradiga bassängen, massage i 36-gradiga bubbelpoolen och en liten stund både i den vanliga bastun och aromabastun.

På tal om min favorit Maria Åkerbergs produkter, så är jag så glad att jag tog med mig en uppsättning. Ibland duschar man tre gånger om dagen pga. gympapass eller simtur. Det tär på det skyddande fettlagret på huden och då krävs det bra produkter som ersättning.
Självklart har jag med mig en bytta av Biofoods ekologiska kokosfett till hud och tänder också. Plus att jag tar en tesked till D-vitaminpillret.

I morgon eftermiddag är det dags att ta tåget hem till Stockholm och det känns bara bra. Nu längtar jag efter att få krama min familj, trots att jag skiljs från ett härligt gäng med 14 medsystrar. Vi har bestämt oss att försöka hålla lite kontakt. Det blir bra.

söndag 16 november 2014

Helgledigt

Det kändes härligt i fredagskväll att vi nu var "lediga " några dar, framför allt har vi inte så många tider att passa. Även om man kan välja mycket själv, vill åtminstone jag gärna testa det som erbjuds.

I går lördag var jag ute och gick i tre timmar.
Jag var nere på stan och såg Stora Torget, där Richard sålde lotter för 20 år sen - minns du? - , jag gick in i den gamla kyrkan från 1200-talet där en kör övade, jag shoppade lite och fortsatte min promenad på den gamla pilgrimsvägen på St Olofsgatan. Så småningom kom jag till osterian, Falbygdens stora ostfabrik.
Där köpte jag några ostar att ta med hem, som kommer att passa bra på julbordet.
Jag träffade några kompisar som också var där och handlade, men de skulle sen fortsätta åt andra hållet.
Jag travade vidare mot Mösseberg, var inne i den moderna Mössebergskyrkan innan jag äntligen nådde kurhotellet.
Mycket nöjd och tacksam för att jag orkade och för allt jag sett. Nu behöver jag inte känna att jag har något ogjort här i Falköping.
Vi hade gemensam fika  på eftermiddagen och på kvällen hade vi bokat bord till a la carte-middag.
Jag åt rökt makrill på fröknäcke med blomkålspure och kungsflundra med skaldjurssås och röstade grönsaker.
Plus ett glas vin. Allt var himmelskt gott och vi hade härliga samtal, om stort och smått, glädje och sorger och många fniss.

Idag har jag varit ute och gått i parken i ett par timmar, och hälsat på djuren på Mössebergs lilla zoo: roliga höns, kalkoner, gäss, ankor, hästar, getter, grisar, hamstrar och kor.
Hade vädret varit bättre hade utsikten varit vidunderlig ner över stan och blånande höga berg i fjärran
Mörkret faller fort och solen glömde att gå upp i dag också.
I kväll har vi ljusmeditation i St Eriks kapell i källaren här på hotellet. Det blir nog bra.
Nu skall jag köra lite frekvensterapi.




fredag 14 november 2014

Tredje bloggen från Falköping

Aktiviteter och vila.
Ja, vad gör jag hela dagarna i Falköping?
Hittills har mycket tid gått åt till behandlingarna på Santa Monica, men i eftermiddag fick jag de sista där.

Den lokala värmebehandlingen på översta tumören tar en dryg timme och jag somnar ovillkorligt varje gång.
Samtidigt får jag intravenös dropp med c-vitamin. Droppet tar ett par timmar och bussarna går rätt sällan. Svårt att få ihop schemat. Jag har fått skjuts tillbaka varje gång av snälla Camilla.

Nu åker hon och Lydia tillbaka till Polen några veckor och kan inte ge mig flera behandlingar.

Men vi har mycket att göra här på Mösseberg.
Varje morgon klockan 8, efter frukost, har vi haft någon lugn aktivitet, den har fått ersätta min qigong.
Som t .ex. AI Chi i bassängen, Do in massage, Sköna rörelser.
Sen brukar det vara något intressant föredrag, såsom krishantering , lymfskola eller kostföreläsning.
Så har vi obligatorisk träning i gymmet tre dagar i veckan med maskiner, pilatesbollar, gummiband etc.

Alla jobbar individuellt, vi har alla olika förutsättningar och ork.

Nästa vecka får vi nytt program.
De tre måltiderna tar tid, eftersom vi pratar mycket och rätterna är många. God soppa varje lunch, förutom rikligt och vackert upplagt grönsaksbuffe och två varmrätter, till middagen även dessert. Jag får specialmenu utan socker och gluten.
Nu hoppas jag på lite utomhus vistelse och dagsljus.
Vädret består av många blöta nyanser sv grått.

Jag har nu simmat och badat i både aromabastu och vanlig bastu.

Skall kolla lite på TV och köra några frekvensprogram  från min lilla dosa.
Då håller man i två stavar och kan inte skriva.
That's all for tonight, folks.

tisdag 11 november 2014

Santa Monica

Gårdagen, måndag, var en fullmatad dag.
Jag hängde på låset till frukostmatsalen klockan 7.
Jag hade sovit oroligt och hade kvar tågrörelserna i kroppen.
Klockan i rummet hade sommartid, så jag fick en timme över till dusch och qigong.
Härlig frukostbuffe.
8.30 hade jag inskrivningssamtal med syster Märit, ett mycket positivt möte.
10.00 var det informationsmöte med trevliga syster Elise och vi fick våra scheman för gruppaktiviteter. Man kan och skall förstås inte gå på allt, men det är ett härligt smörgåsbord de erbjuder.
Efter lunchen gick jag en promenad i duggregn. Jag måste kolla varifrån bussen går in till stan.
Därefter träffade jag sjukgymnasten Michael för inskrivning och samtal.
Samtidigt pågick instruktioner av gymmaskinerna, inget jag har sysslat med. Kommer inte att hänga där så mycket, tror jag.
Efter middagen hade jag läkartid klockan 19!
Hade ett bra samtal med dr Mats. Han höll med om att jag gjort ett bra val beträffande chemo i detta läge.
Jag simmade några längder i den varma poolen, kollade bastun, men var för trött för några ansträngningar.
Jo förresten, Birgitta, jag hann se intervjun med Kim också, vilket jag är glad över. Tack för att du påminde.

Idag har jag varit på Santa Monica här i Falköping.
Santa Monica ger  komplementärmedicinska behandlingar och jobbar lite som Arcadia, fast i mindre skala och efter svenska förhållanden och bestämmelser.
Efter samtal med dr Ilga, som läst hela min journal och prov resultat, fick jag lokal hypertermi på den övre tumören ovan nyckelbenet i en timme och c-vitamininfusiondropp, 30 gram under 1 1/2 timme. Behandlingen avslöts med rektal syreterapi.
Duktig rar svensktalande personal från Polen i fina lokaler.
Jag skall tillbaka i morgon och följande dagar denna vecka om vi får ihop det med mitt andra schema.
Nästa vecka är det så gott som stängt där. Då jobbar många av dom i Polen, mest med svenska patienter.
Doktor Ilga gillade allt jag gjorde för att stärka mig, såsom frekvensterapi, Hulda Clarks tarmprogram, magnetmadrass, maten,  kosttillskott, Iscador etc.etc.
Hon kände Henning Saupe mycket väl och skulle kontakta honom om mina behandlingar.
Den här världen är inte så stor och Henning är känd bland de flesta seriösa alternativterapeuter.

I eftermiddag skall jag på sjukgymnastik, men halvtimmen jag skulle haft enskilt med sjukgymnasten direkt efter lunch, skippade vi. Han tyckte jag behövde vila efter behandlingar och inte jobba direkt efter maten. Klok man.
Så då hann jag skriva denna blogg.

måndag 10 november 2014

Mösseberg.

På min hälsoresa har jag nu kommit till Falköping och anrika  kurhotellet Mösseberg från 1907.
Här skall jag nu få 12 dagars rehab i vacker miljö.
Det är ett digert program och jag kommer att uppdatera när jag hinner.
Bra närodlad mat, om än inte ekologisk tyvärr. Jag hittar alltid något på buff'en som passar mig. Har bett om gluten, socker- och mjölkfri kost.

Skall nu på infomöte.

torsdag 6 november 2014

Beskedet, Gotland och 30 år

Beskedet, en tur till Gotland och sen Hälsomässan i Älvsjö.


Oj, nu har jag egentligen mycket att skriva, men hjärnan är trött.

Efter många telefonsamtal till Radiumhemmet har jag nu äntligen fått besked från senaste datortomografin. Det har ju varit höstlov och forskningsdagar så butiken var mer eller mindre stängd där...
Min snälla kontaktsköterska letade i måndags i doktorns låda och fann beskedet, som hon ju inte får tala om. Det är ju bara läkare som får lämna besked.
Hon skulle meddela doktorn att hon tagit kopia och skickar till mig, vilket jag fick idag. Men eftersom hon visste att jag så gärna ville veta och det skulle dröja ytterligare innan doktorn kunde ta kontakt sa hon två korta ord i förtroende.
Så en timme innan jag skulle ta flyget till Visby i måndags ringde sköterskan och sa att slutklämmen var
"STABLE DISEASE"!!
Jag blev överlycklig - det måste ju betyda att cancern inte spritt sig ytterligare eller vuxit utan hållit sig till de tidigare områdena. Jag kramade Christer och grät av lycka.
 
Henrik och jag tog flyget till Gotland och kunde meddela de glada nyheterna - även om jag inte fått skriftligt på det och inte visste innehållet i detalj, tyckte vi ändå att det var så glädjande och värt att fira.
Gunilla, min syster, hämtade en flaska äkta champagne i källaren och vi skålade och de sjöng "ja må hon leva uti hundrade år".

Henrik kramar om sin glada mamma.
Och som sagt, idag kom kuvertet från KS. Citerar lite grann  med lite försvenskningar:
"Oförändrat finns en 10 mm stor körtel med cancerceller i gropen ovan nyckelbenet, oförändrat förmodligen godartade cystor i levern, oförändrat körtelkonglumerat, kluster av cancerceller i lymfkörtlar i njurhöjd, den största ca 13 mm. Bedömning: Stable disease"
Det kan tyckas mycket, men jag är jätteglad att det fortfarande är oförändrat. Det är ju mitt första mål.
Jag mår ju bra och lider inte av dom. Mer än lite trötthet förstås. Men de värker och bråkar inte.
Nu skall jag jobba på att stärka immunförsvaret ytterligare och lösa upp dom!
 
På Gotland fick jag nämligen Frekvensterapi i tre dagar av min oerhört duktiga systerdotter Maria.
Hon (nästan) försakade hem och familj och gav all sin tid till mig. Vilken kärleksgåva!
Henrik tog hand om barnen och deras kusiner.

Henrik blev mycket populär bland sina kusinbarn.



Här får jag frekvensterapi av Maria

 
Vad frekvensterapi är hinner jag inte förklara nu, men det känns mycket bra och jag har nu själv skaffat en liten apparat så jag kan behandla mig själv. Den skall hjälpa mig att få bort oönskade parasiter, bakterier och virus.
 
Henrik skannas av så man ser vad som skall behandlas.
 
Idag torsdag har jag varit på Hälsomässan i Älvsjö, intressant som alltid. Bland annat lyssnade jag på ett mycket bra föredrag av Maria Åkerberg.
Så måste jag ju berätta att jag fick min biologiska ålder skannad.
Resultatet blev 30 år!!! Inte illa för en cancersjuk 67,5-åring, eller hur?