Hemma igen efter rehab

Ja, nu börjar jag så smått landa igen efter min vistelse på Mösseberg.

Jag var otroligt trött då jag kom hem. Hade jag pressat kroppen för mycket? Hade det varit för många tider att passa? Jag var ju van att ta det mesta i min egen takt och se till att immunförsvaret fick bästa möjliga chans att jobba på alla tumörer.
Men det var ju så lyxigt att vara där!
Bara att komma ner till matsalen till vackert dukade bord, trerätters måltider två gånger om dagen, härlig frukostbuffé och kvällsmacka. I regel fanns det något som passade min cancerdiet och köket försökte anpassa sig efter mina behov. Det var framför allt socker och gluten som jag kunde avstå ifrån.
Dessutom städat, bäddat  och rena handdukar varje dag.
Möjlighet till promenader i vacker miljö, även lugna meditativa aktiviteter och trevliga samtal.
Men tågresorna och novembermörkret tär väl på krafterna också.

Jag kom hem fredag kväll. Henrik stod på perrongen och kom upp på tågets andra våning där jag satt och bar ner min väska och lotsade mig till Christer som väntade vid bilen. Oj vad jag längtat efter deras kramar.
Sen var han här även på lördagen och på söndagen kom Richard och kramade och piggade upp oss.

I lördags var jag på apoteket i Axelsberg.
Jag hade fått recept på Helixor (finns med i Fass, tillåtet i Sverige således), samma som Iscador, av läkaren på Santa Monica. Efter någon timmes sökning i alla databaser kunde receptarien konstatera att det gick inte att beställa!
Nu måste jag börja om från början igen och få ett nytt recept. Pust och stön!
Dessutom fanns vare sig sprutor eller kanyler på lager. Har beställt och kan förhoppningsvis få kanyler i Axelsberg i slutet av veckan och sprutor på Karolinska på måndag.
Det går inte på räls att vara sjuk och ta eget ansvar.

I går kväll kunde jag äntligen bada i min älskade IR-bastu. Så helande och renande.

Och i lördags kunde jag fortfarande plocka lite grönt i trädgården, morötter och rödbetor med blast och persilja från odlingslådorna, mynta och citronmeliss i trädgårdslandet. Tillsammans med grönkål som Christer köpt, citron, egna äpplen och ingefära kunde jag mixa ihop den gröna smoothien jag mår så bra av. Sen lägger jag i pulver av blåbär, kelp, spironella, gurkmeja, MSM, shiitake, vetegräs, ingefära och kanske något mer jag glömt.
Och till det gröt bestående av havregryn och hirsflingor som jag kokar i rätt mycket vatten, mixar hela linfrön och sesamfrön med skal, lite kokosflingor, en sked kokosfett och massor av bär av olika slag. Allt ekologiskt förstås.
Nu är jag hemma igen. Kroppen gläds.

I söndags hade vi faktiskt någon timmes sol mitt på dagen!!! Och jag gick min lilla runda i skogen vid vattnet. Här är ju också så fantastiskt fint.

Hönsen och Christer har klarat sig bra under min frånvaro, men de tycker inte heller om novembermörkret. Det gäller bara att uthärda.

Nu skall jag ner och göra grönkålssoppa till Christer och mig.
Förhoppningsvis blir vi lite piggare då.

Eventuellt kommer det så småningom några bilder från Falköping.