Denna dagen ett liv

En dag i Solweig Wessmans liv.
Nej, jag är inte så inspirerad Solzjenitsyn, trots att jag tidigare skrev blogg från Cancerkliniken och nu denna rubrik.
Vi har verkligen helt olika erfarenheter och litterära ambitioner.

En perfekt dag i mitt liv är som det var i helgen till exempel.

Jag vaknar utsövd halv åtta, solen skiner och jag dricker mitt citronvatten. På med baddräkten och ner till Mälaren för en kort simtur. Ja, jag tycker fortfarande det är kallt i vattnet. I termalbadet i Tyskland var det 34 grader och jag är ju lite frusen av mig.
Gnuggar mig ordentligt torr, särskilt njurtrakten, och går hem och dricker min gröna drink. Vad den innehåller återkommer jag till i ett senare inlägg.

Isa och Sara (mina hönor) har fått lite mat och får vara med mig ute och qigonga. De är så sällskapssjuka, inte så duktiga på qigong kanske, men väldigt närvarande i nuet.
Vi vattnar och rensar lite innan det är dags för min "grötfrukost" ute i solen. Sen får hönorna gå in igen och vila och putsa fjädrarna. De är numera två pigga pensionerade damer i menopausen, dvs de lägger inte ägg längre utan går bara omkring och är sällskapsdamer och njuter sitt otium.

Det börjar bli dags att väcka Christer och dricka förmiddagskaffe och läsa tidningen tillsammans på terrassen. Det är tyvärr bara möjligt på  helgerna då grannens stenarbetare har ledigt. På vardagarna kan vi inte vara där pga öronbedövande oljud och damm då de slipar stenar för att lägga tjusig stengård. Enligt basen kommer de att hålla på en månad till... De började i höstas. Trist att behöva sitta inne i köket när vädret är så vackert.

Vi sitter länge, läser och njuter av utsikt och tystnaden.
Vad skall vi då ha till lunch? Vad finns i kylen, frysen, planteringslådorna? Vad har vi för något som inte innehåller några kolhydrater? Det är en ny utmaning som husmor. Jag skall  hålla kollhydratfri kost, inga sockerarter och mycket bra fett, för att uppnå ketogenes. Jag skall inte göda mina cancerceller och vill givetvis inte gå ner vikt. Både Christer och jag är rätt tunna.
Det finns många bra LCHF-recept och i går "bakade" jag ett bröd i stekpannan med bara mandelmjöl, ägg, salt lite bakpulver och kokosfett. Snabbt och enkelt.

Lite trädgårdsarbete, vila. läsa, slumra i hammocken och det lider mot kvälls och ett glas rött ekovin med t ex avocado, getost, nötter, sallad, olivolja mm.

Ja, jag njuter av att jag får ha det så här bra och mår så bra. Hade jag börjat med cellgifterna, som enligt all expertis inte skulle bota mig, hade jag inte haft det så skönt.
Nu unnar jag mig det bästa, säger nej till det jag inte orkar och är väldigt snäll mot min kropp.